Tyst September och ungar på rymmen

Tystnaden på denna blogg beror på att September verkligen inte har varit min månad (vilket det egentligen inte har varit ensam om i år). Jag spann några dagar i början av månaden, men jag spann så dåligt att jag pausade fram tills igår. När garnet blir jättedåligt samtidigt som jag själv inte mår bra, det brukar inte vara en bra kombo. Då tar jag hellre en spinn-paus tills jag kan spinna bättre igen.

Jag har dock inte hållit mig helt borta från fiber, jag har färgat till en Regnbågs-kollektion (och rullat massa kardrullar) på Nirs'Ors ullhantverk. Sidan har också fått en ny layout, jag har ägnat en del tid åt att fixa sidan. Så jag hoppas den ska uppfattas som lite fräschare och vara lite mer lättnavigerad nu.

Angoraungarna bara växer och växer, de är 12 veckor gamla nu. Har tyvärr inga nya bilder på dem, jag har varit väldigt dålig att fota kaninungar de sista åren. Förr fotade jag ungarna nästan varje vecka, dessa ungar har blivit fotade 2 och 3 gånger.

Men jag kan berätta vad den äldsta kullen gjorde förra veckan. Jag kom in i stallet och jag förvarar hö på lastpallar med fiberväv ovan på. Jag hade inte haft hö där på någon dag (har inte köpt balar ännu i år, utan det har blivit löshö i säckar), men fiberväven har alltid varit slät. Nu var den nertryckt i pallarnas springor, men jag tänkte att det berodde på att det hade blåst ordentligt, det är lite glest i väggarna till det rummet. Men jag höll lite koll på burarna när jag kom in i mellanrummet, och när jag kom längst in i det inre rummet så var taket nere på denna kullens bur och mamman satt där alldeles ensam. Jag vände lite på mig och Galahad kom mig till mötes och ville till mamma. Strax efteråt kom Gry och ville också in till mamma.

Gwen var lite svårfångad och Gustav hade gömt sig under höpallarna. Där gömde han sig också när han själv var på rymmen vid 4-4,5 veckors ålder, så han gjorde en riktig upprepning. Han fick jag tag på till slut, då hade han sprungit till mammans bur där jag kunde fånga in honom. Medan Gwen fortfarande var svårfångad, till slut fick jag tag på henne när jag satte mig på höpallarna och då kom hon fram till mig.

En sådan där gång önskade jag att jag hade haft dolda kameror i alla rummen, jisses vilka tokigheter fyra galna ungar ska ha hittat på.

Hur lyckades de rymma då? Jo, de bor i en kompostgallerhage som står under en fackbur. Två sidor har vägg emot sig, de två andra sidorna har haft en gallerlängd vardera ovanpå. De gallerlängderna lyckades ungarna riva ner och sedan klättra/hoppa ur. Nu har jag också lagt ett kompostgaller ovanpå så det inte är någon öppning alls i taket. Och hittills har det inte varit någon fler rymling.

Men det är ganska kul att se att de ändå vet var hemma och mamma är. Det sprang ifrån mig när jag kom, och då tog de skydd vid mammans bur. Även om de var i första rummet så rusade in i rum nr 3 till mamman.

Så kan det vara med de små pälsbollarna ;)


/AN